Jakten på Higgs-partikeln och supersymmetriska partiklar

2011-februari 16

Tillsammans med en del andra exotiska och även rent hypotetiska partikelformer pågår det en intensifierad ansträngning både i Europa, USA och andra delar av världen i försök att experimentellt kunna visa på förekomsten av dessa partiklar. Higgspartikeln behövs i standardteorin för de elementära partiklarna för att kunna förklara varför andra partiklar har massa.

Grunden för denna teori är synnerligen märklig emedan man, även om man inte på teoretisk väg exakt kan beräkna Higgs-partikelns förväntade massa, att en sådan partikel om den finns måste besitta en enorm energi, motsvarande flera tusentals gånger energin hos en proton (en positivt laddad kärnpartikel i en vanlig atom).

Det är av denna anledning man byggt den stora partikel-acceleratorn i CERN , den så kallade LHC-acceleratorn och som nu sedan cirka 2 år tillbaka  från start kan producera partiklar med energier upp till mer än 7 Tera elektronvolt (1 Tera elektronvolt =1000 Giga elektronvolt, 1 Giga elektronvolt  = 1000 Mega elektron volt) detta för att enligt standardteorin  kunna förklara varför andra, mera vanligt förekommande partiklar såsom exempelvis elektroner och protoner, har massa.

Med hänsyn till de enorma resurser som nu och även under de föregående åren pumpats in i denna verksamhet, har givetvis de ansvariga för verksamheten en förpliktelse att redogöra för resultat av sin forskning vilket man också gör genom att bland annat sammankalla till presskonferenser där man inför en förväntansfull skara av allmänhet och av vetenskapsjournalister vill berätta att man nu är nära ett genombrott. Som man då säger, visserligen har man ännu inte hittat några tecken på existensen av en Higgs-partikel, men att man, då man om ett par år ytterligare har höjt kollisionsenergin, med all säkerhet kommer att finna denna partikel, med reservation om den finns förstås. Och då behövs givetvis ytterligare en en mängd pengar för att göra denna ombyggnad och för att hålla verksamheten flytande.

Som en liten tröst kan man antyda att man kanske har funnit tecken på så kallade supersymmetriska partiklar och kanske man även är på väg att förklara Universums mörka materia, om sådan nu finns men det vet man inte säkert och sedan det stora löftet om att kunna förklara hur Universum skapades en gång i tiden genom den stora smällen ”Big Bang”.

Varje sådan ny hypotes kräver sina egna kommentarer men utelämnas här i detta inlägg.

Hypotesen att en Higgs-partikel skulle existera för att förklara andra partiklars massa, faller ändå på sin egen orimlighet. Enligt forskarna själva är denna partikel så sällsynt att det är som att leta efter en nål i 10 höstackar, ett påstående som motsäger sig själv, eftersom, för att denna partikel skall kunna generera massan hos andra verkliga elementarpartiklar, det bör finnas minst lika många Higgs-partiklar som det finns atomer i Universum, eller ännu värre, lika många Higgs-partiklar som det skulle finnas protoner, neutroner och elektroner i Universum, dvs en partikel som skulle vara relativt frekvent förekommande och lätt att hitta och identifiera .

Men en ännu allvarligare anmärkning är givetvis orimligheten av att en partikel med så extremt hög energi på något sätt skulle kunna växelverka, samverka med, exempelvis en elektron med en massa så liten som 0.5 Mega elektronvolt.

Det är helt uppenbart att den teoretiska fysiken som försöker förklara och beskriva naturen på denna elementära nivå helt har spårat ur. Att vetenskapen håller sig med vidlyftiga spekulationer om tingens ordning som man ännu har liten kunskap om, kan man givetvis ha förståelse för, men då dessa svulstiga teorier tillåtes att styra den praktiska verksamheten med att bygga dessa monstruösa maskiner till astronomiska kostnader, kan man och ska man givetvis ha synpunkter på det.