Sammanfattning

1.6KUNSKAPSNODER

• 
  ger åtkomst till distribuerad datorlagrad kunskap
  
• 
  erbjuder en kommunikations- och samarbetsyta mellan personer.
  

En kunskapsnod har vissa karakteristiska egenskaper

• 
  anpassade multimedia gränssnitt mot användarna
  
• 
  hög grad av åtkomst och säkerhet
  
• 
  rumsoberoende åtkomst
  
• 
  realtid till tidsoberoende personligt kommunikationsstöd med tillgång till ett gemensamt datoriserat 'arbetsrum'
  
• 
  en behållare för ett slutligt system under utveckling och en levande gemensam arbetsarea som senare kan användas för systemunderhåll (om kunskapsnoden som i Serfin projektet samtidigt är en demonstrator).
  

En nod betraktas vanligtvis som en punkt. I detta fallet kan kunskapsnoden betraktas som en kontaktpunkt i det Dynamiska Kunskapsnätet, DKN. En eller flera personer som tillhör olika kunskapsdomäner, se Figur 5, har åtkomst till denna oberoende av tid och rum. Tillämpningsinformationen behöver inte flöda genom enbart en nod utan den kan utgöras av intelligenta agenter som kontrollerar åtkomsten till anslutna kunskapsbehållare.

Figur 5 Kunskapsnoden kan betraktas som en meta kunskapsbehållare och kontrollmekanism för tillgängligheten.

Kunskapsnoden kan således betraktas som en kontaktpunkt i det DKN, Dynamiska Kunskapsnät, vilket stödjer kommunikation och kunskapsåtkomst (DKN idag utgöres huvudsakligen av Internet och World Wide Web).

1.6.1Det Dynamiska Kunskapsnätet

T
raditionellt har vi satt likhetstecken mellan den fysiska behållaren (boken, videofilmen, etc.) och dess innehåll (bokens titel, författare, bilder och text). Från och med nu kommer nästan all information som produceras att finnas i digital form och i allt högre grad tillgänglig via DKN. Detta innebär att vi kan förpacka information för ett visst behov och för vissa användare d.v.s. specialdesigna enstaka 'böcker' för ett visst behov. Dessa kan sedan lagras som ett unikt digitalt dokument och/eller som ett recept eller mönster för hur det sammansattes av ett antal mindre informationsenheter.

1.6.2Metamärkning av digitala dokument

För att effektivisera sammansättning och utnyttjandet av olika informationsenheter som skall ingå i logiska informationsbehållare bör dessa märkas på ett generellt sätt, (Christiansson, 1998).
Exempel på sådan märkning är Dublin Core standarden med sina 15 märkningstaggar dessa är:

• 
  Titel på dokumentet
  
• 
  Författare eller skapare
  
• 
  Ämnesområde och nyckelord
  
• 
  Beskrivning av innehåll
  
• 
  Publicerare (av den elektroniska versionen)
  
• 
  Annan bidragsgivare
  
• 
  Datum för publicering
  
• 
  Resurstyp (teknisk rapport etc.)
  
• 
  Format (html, pdf,...)
  
• 
  Resurs Identifierare (exempelvis en URL, Uniform Resource Locator, i form av en http adress på World Wide Web, WWW)
  
• 
  Källa (den elektroniska version dokumentet härleddes ur)
  
• 
  Språk
  
• 
  Relation (till andra resurser)
  
• 
  Täckning (geografisk eller tidsmässig)
  
• 
  Rättighetshantering (länk till ägare av informationen)
  

Just nu håller ett konsortium bestående av företag och forsknings­institutioner på att ta fram ett verktyg RDF ,Resource Description Framework, se även kapitel '9.1 Nomenklatur'. RDF skall kunna användas för definition av nya metaspråk för att beskriva informationsinnehåll på ett generellt sätt för global tillgänglighet. Vi har redan börjat se resultat av arbetet i de objektorienterade system på World Wide Web som kan förmedla för olika mottagare innehållsmässigt specialdesignade informationsenheter (video och text) enligt så kallad push teknik.

1.6.3World Wide Web

Internet föddes 1969 i ett U.S. Defense Department nätvärk som kallades ARPAnet, Advanced Research Projects Agency Network. ARPAnet var ett experimentellt nätvärk som var designat för att stödja militär forskning och i synnerhet forskning om hur man kunde bygga nätverk som kunde klara partiell utslagning (vid exempelvis en bombattack) och ändå fungera. För att sända ett meddelande i nätverket behövde en dator endast paketera data i ett så kallat Internet Protocol (IP) paket och adressera paketet till rätt mottagare. Ca 10 år senare kom Ethernet-baserade lokala nätverk på scenen. Så småningom blev Internet ett nätverk av olika datornätverk som hittills har samordnats under de olika universitetsdatornäten på global nivå. En strikt kommersialisering håller på att ske nu då olika företag kan erbjuda olika tjänster till slutanvändarna i Internet.
Den första idéen (formulerad av Tim Berners-Lee) till World Wide Web uppstod 1989 på CERN i Genève med en prototyp utvecklad 1990 för att underlätta dokumentåtkomst. I januari 1993 släpptes alpha versionen av webb bläddraren Mosaic (senare kommersialiserad som Netscape) från University of Illinois och antalet http servrar uppskattades till 50 stycken. KBS-Media Lab lade ut sina första Webbsidor åtkomliga från Internet i april 1994. Antalet http-servrar ökar exponentiellt. De första 3 årens utveckling speglas i Figur 7.

Figur 7 Det totala antalet http-servrar, som hanterar WWW-sidor, utgör en allt större andel av det totala antalet servrar. (Från 1/1.000.000 1992 till 1/3 1997.) (Källa http://webcrawler.com)

1.6.4Kunskapsnoder i praktiken

I dagsläge finns det ett antal kunskapsnoder i bruk. Dessa hjälper oss att finna relevant information eller informationsbärare ur de sökperspektiv som är aktuella. Kunskapsnoder kan ha många olika uppbyggnader och strukturer i praktiken men den gemensamma faktorn är att de ska bidra till spridningen av kunskap genom att underlätta för en eller flera användare att finna information och stödja kommunikation. Idag kan man söka information på i princip två olika sätt (I) Top-Down med hjälp av klassificeringsträd eller (II) Bottom-Up genom att söka förekomst av ord i dokument. Modellerna kan omväxlande användas under sökning.

1.6.5Merkurius

Den kanske största tillväxtpotentialen i näringslivet finns inom små och medelstora företag. Högskolorna har för dessa en mycket viktig roll som utvecklingsmotor, vilket såväl riksdag som regering påtalat. Trots detta är kommunikationen mellan näringslivet och högskolorna mycket liten. En orsak till detta är högskolornas dåligt utvecklade förmåga att göra kunskapen tillgänglig.
Merkuriusprojektet syftar till att utveckla en demonstrator för en kunskapsnod vilken skall göra universitetskunskap tillgänglig och anpassad för näringslivet. Kunskapsnoden har också egenskapen att fungera som en kommunikationsyta mellan personer involverade i kunskapsförmedlingen. Kunskapsområdena livsmedelsteknik och verkstadsteknik utgör testområden under projektet. Merkurius är en av grundstenarna för vidare utbyggnad av systemet och metoder för universitetets omvärldskommunikation. (Christiansson et al., 1999).
Projektet använder sig av en demonstratormetod, vilket innebär att kunskapsnoden utvecklas inkrementellt parallellt med verktyg och arbetsyta. Demonstratorn växer allt efter projektets gång och används kontinuerligt både som forskningsmaterial och verktyg.
I projektet studeras hur kommunikationen mellan näringsliv och Lunds Universitet sker och hur den kan stimuleras. Ett delmål är att utveckla underlag till Lunds Universitet för framtida arbete (strukturer, behov, begrepp, metoder, mallar och gränssnitt).
Forskningsmaterial från de berörda kunskapsområdena samlas och presenteras i Merkurius. Företagen har även möjlighet att sända in frågor inom områdena till Merkurius. Frågan skickas till en person med tillräcklig kunskap för att antingen svara på frågan eller skicka den vidare till någon som kan. Problem kan även diskuteras öppet inom Merkurius så att andra företag och personer inom Lunds Universitet kan delta, (Christiansson et al, 1997).

1.6.6Yahoo

Ett tidigt exempel på en kunskapsnod är Yahoo, Yet Another Hierarchical Officious Oracle. Yahoo startade i liten skala av David Filo och Jerry Yang vid Stanford University. De började katalogisera intressanta webbplatser vilka snabbt ökade i antal. Deras länksamlig överfördes 1994 till en databas och fortsatte växa till ett av dagens stora Internetföretag.
Yahoo får i dagsläget ca 140 miljoner träffar per dygn (Yahoo). Besökarna erbjuds förutom möjligheten att leta bland ämneskatalogiserade länkar flera olika informationstjänster, reseinformation, nyhetsförmedling, e-postfunktioner mm. Besökarna kan numera själva registrera nya webbsidor och hjälper på så sätt till att bygga på informationsinnehållet i Yahoo.
Yahoo tillhör den grupp av webbplatser man kallar portaler. Med Portal avser man en webbplats som fungerar som en startsida med stort utbud av informationstjänster. Tanken är att portalen skall vara den enda webbplatsen man behöver för att hitta information på Internet. Vanliga tjänster och funktioner portalerna erbjuder är: e-postfunktioner, nyheter, väder, globala sökmotorer, aktieinformation mm. Andra portaler är Excite (http://www.excite.com), Netscape Netcenter (http://home.netscape.com/), C-net (http://www.cnet.com).

Download 2,94 Mb.