|
Sammanfattning
|
| bet | 13/100 | | Sana | 25.03.2017 | | Hajmi | 2,94 Mb. | | #2449 |
7.6Sökmotor
Alfabetiska och numeriska förteckningar över tips upprättades till en början. Efter diskussioner inom arbetsgruppen av dessa upplägg fann man att det var enklast att söka på förekomster av aktuella ord i tipsen. SERFIN kompletterades därför med en "sökmotor", så att man därmed skulle få ett mera komplett svar vad som fanns i SERFIN. För att sökmotorn skall fungera krävs det att man först genererat ett index över alla de ord som finns i de textfiler man avser söka i.
Vi har prövat tre olika sökmotorer för SERFIN:s tipssökning; Netscape från Netscape Inc., Index Server från Microsofty Corp. och Excite från Excite Inc.för SERFIN:s tipssökning. Vi valde till slut Excites sökmotor framför allt då den möjliggör WAIS-sökningar (Wide Area Information Search). Detta innebär att om man hittat en intressant sida så kan man söka efter liknade dokument. Detta är en mycket värdefull möjlighet som uppvägde Excites lite mer enkla administrationsverktyg.
7.6.1Netscape sökmotor
Netscapes sökmotor ingår i Enterprise servern och administreras lätt. Sökmotorn har inga problem med svenska tecken och har en automatiserad indexeringsprocess. Sökmotorn konfigureras och administreras genom Enterprise Serverns webbgränssnitt. Med Netscapes sökmotor kan man även specificera sin sökning med booleska uttryck som AND och OR.
Sökresultaten redovisas med HTML-sidans titel och ett sammandrag över text i funna sidor.
7.6.2Index server
Index Server, tillverkas av Microsoft och följer med deras Inter Information server, IIS. Sökmotorn har inga problem med svenska tecken och har en automatiserad indexeringsprocess. Index Server administreras genom Microsoft Management Console. Index Server klarar även booleska uttryck i sökningen, även med svenska termer (OCH, ELLER).
Sökresultaten redovisas med HTML-sidans titel, relevansvärde och sammandrag över text i funna sidor.
7.6.3Excite sökmotor
Excite från Excite Inc. är en fristående och gratis sökmotor, som bygger på CGI-skript. Installationen är mycket smidig och all administration sker via ett webbgränssnitt. Man får manuellt lägga in indexeringskommandon i systemet för att indexera om webbsidorna. Excite är den enda sökmotor som klarar WAIS-sökning. Excite klarar dock ej svenska tecken. Excite är optimerad för många sökord och är mycket bra på att hitta relevanta träffar till sådana sökningar.
Sökresultaten redovisas med HTML-sidans titel, relevansvärde, sammandrag över funna sidor och med möjligheten att söka på liknande sidor. Hela sida kommer då att jämföras med de andra sidorna på servern.
Trots vissa brister blev ändå Excite vårt val. Problemet med svenska tecken är löst genom ett annat skript, skapat för detta ändamål. Skriptet översätter alla svenska tecken till HTML-koder vilka sedan indexeras utan problem. Se skriptet nedan.
#!/bin/sh
cp $1 /tmp/merkuriusumlauttmp;
sed -e 's/ä/\ä/g;s/å/\å/g;s/ö/\ö/g;s/Ä/\Ä/g;s/Å/\Å/g;
s/Ö/Ö/g' $1
Skriptet använder sig av UNIX
7.7Diskussionsforum
Ett diskussionsforum gör det enkelt att diskutera problem och funderingar under ett projekt. Ett diskussionsforum kan dessutom användas som en frågelista. Vi har därför installerat tre diskussionsfora i SERFIN. Dessa sköts av ett CGI-skript som heter WWWBoard som gratis kan laddas ned från Matt’s Script Archive (http://www.worldwidemart.com/scripts/).
WWWBoard kräver att språket Perl är installerad på den aktuella servern. Skriptet kan exekveras i Unix och med viss modifikation även under Windows NT. Skriptet installeras mycket enkelt om man har tidigare erfarenheter av CGI-skript, om inte så finns det god dokumentation till skriptet.
Inläggen i diskussionsforumet sparas som HTML sidor och kommer liksom övriga sidor att finnas med i sökmotorns indexering.
Tyvärr är det svårare att anpassa WWWBoard:s utseende för att passa de egna SERFIN sidorna. Detta kräver att man går in i skriptet och ändrar direkt i koden.
8Säkerhet 8.1Driftssäkerhet, tillgänglighet
Det finns inga ofelbara system, men man kan redan vid designen av systemet undvika de djupaste fallgroparna. Det kan röra sig om organiserade back-ups (säkerhetskopior), gärna både automatiserade och centrala.
8.1.1Säkerhetskopior
Man kan inte räkna med att alla alltid kommer i håg att ta back-up på sina filer. Dessutom är det slöseri med tid, eftersom användaren själv då måste hålla ordning på media. Dock bör användaren se till att under arbetstiden göra egna kopior på exempelvis textdokument man just arbetar med.
För att kunna använda back-up system måste man vara säker på hur det fungerar och ATT det fungerar. Man bör med andra ord prova på testsystem för att verifiera att det verkligen fungerar och att man hanterar programmet på ett korrekt sätt. Detta fodrar utbildning av den personal som skall hantera systemet. Det bli kostsamt att utbilda hela personalen då man dessutom måste man utbilda tillfälliga vikarier.
Av dessa skäl är det lämpligt att utse någon eller några ansvariga för back-up funktionen. Säkerhetskopiorna måste förvaras på lämpligt sätt så att de inte förstörs vid brand eller slinker med vid ett inbrott. Till exempel kan man lagra en inom räckhåll, en i brandsäkert skåp och en tredje i annan byggnad.
När man lägger upp sin back-up strategi är det viktigt att man tänker på hur långa driftstopp som verksamheten tål . Det kan nämligen ta olika lång tid att restaurera systemet beroende på hur säkerhetskopiorna gjorts. Ofta går det fortare att återställa systemet från en total back-up än från inkrementella back-ups. Detta skall vägas mot att det tar längre tid att skapa en totalback-up än inkrementella dito.
8.1.2Redundans
Tillgängligheten är också beroende av tillförlitlig hårdvara. De flesta elektronikkomponenter som t.ex. datorernas CPU- och RAM-minnen åldras inte och har således lika stor sannolikhet att vid varje given tidpunkt gå sönder.
Förebyggande underhåll är alltså inte tillämpbart som i fallet med mekaniska komponenter, som t.ex. hårddiskar, där man kan förvänta sig en viss driftstid. Man kan istället använda sig av redundanta system. Det kan röra sig om passiv eller aktiv redundans. Vid passiv redundans fodras det manuella ingrepp för att koppla in en ny komponent istället för den felande. Vid aktiv redundans sker detta automatiskt. I de flesta fall räcker det med att man har en extra dator att koppla in vid driftsbortfall. Systemet bör designas så att denna operation är enkel att utföra. Till exempel genom utbytbara eller externa hårddiskar istället för interna så att verktygslådan inte behöva konsulteras.
Redundans kan också användas på system som har förebyggande underhåll för hårddiskar etc. Man kan till exempel byta enskilda hårddiskar i flykten i RAID 5 (Redundant Array of Inexpensive Disks) system. Bäst är det om systemen kan konfigureras att varsko administratören om eventuella fel innan användaren har hunnit bli lidande. Det kan röra sig om att automatiskt till administratören skicka ett e-post som säger att en hårddisk slutat fungera och systemet automatiskt har bytt till en reservdisk.
8.1.3Behörigheter och ansvarsfördelning
I de flesta system är det möjligt att ge användare behörigheter att utföra vissa uppgifter, t.ex. att läsa, läsa och skriva i vissa filer, skaps mappar på viss nivå eller att använda ett visst program. Det är inte lämpligt att alla användare får göra allting. Om så är fallet kommer man snart till ett läge där det inte finns någon som har överblick över systemets uppbyggnad och struktur. I förlängningen innebär detta att det blir svårt att avgöra när det är dags för systemuppgraderingar som t.ex. inköp av ny disk eller nätkoppling med större bandbredd.
Det är således viktigt att man utser någon som har totalansvar för systemet. Under denna person är det lämpligt att fördela ansvarsområden som t.ex. skrivaradministratörer, databasadministratör, nätansvarig, webmaster, tipsredaktör m.fl.
Genom att skapa klart avgränsade ansvarsområden under en gemensam ledning minskar man risken för dubbelarbete och missförstånd. Om någon av dessa nyckelpersoner inte finns tillgängliga under längre eller kortare tid blir kunskapsdomänen som en ersättare behöver sättas in i mera avgränsad och han kan därigenom snabbare komma in sin roll.
Man bör om möjligt även bygga systemet så att inte ens nyckelpersonerna på systemnivå kan utföra den totalansvariges uppgifter. De bör inte heller ha behörigheter att kunna ta över varandras uppgifter utan den totalansvariges direkta medgivande genom en förändring av behörighet i systemet. Om man inte följer dessa strikta regler kommer förr eller senare någon att överskrida sina befogenheter, må vara i bästa välmening, eller att det tillfälligtvis var den bästa lösningen på något problem. Resultatet på längre sikt blir dock oundvikligen kaos.
Om man i längden skall kunna vidmakthålla ett fungerande dynamiskt system fordras det att man har egen kompetens, beställarkompetens, som åtminstone är så stor att man vet vilka områden man saknar och vet tillräckligt mycket för att kunna köpa in rätt kompetens.
Att bygga ett system där målen inte från början är klart definierade av beställaren kan få förödande effekter såväl på systemets slutliga funktionalitet som på leveranstiden. Ofta tenderar leverantörer av tjänster att sälja det de är bra på, och inte nödvändigtvis det som passar situationen bäst. Vi vill här inte påstå att direkta oärligheter är frekventa, men det fordras att konsulten har tillräckligt stor överblick över på marknaden befintliga system för att han ska kunna ge förslag på en bra lösning. Vad som är en bra eller dålig lösning måste köparen själv vara kapabel att avgöra.
Allra bäst är det naturligtvis om man själv tillfullo behärskar sitt system. Detta kan naturligtvis ställa sig svårt eftersom det fordrar ständig fortbildning om man vill bevara dynamiken i systemet och utnyttja nya tekniska landvinningar.
|
| |
