6Utveckling
SERFIN har utvecklats i tre steg under projektets gång. Varje iteration innebar en förbättring och utökning av funktionalitet och användargränssnitt.
6.1SERFIN v1
 
Figur 27 SERFIN 1 system - arbetsyta
Första versionen var färdig i september 1996, se figur 27.
6.2SERFIN v2
 
Figur 28 SERFIN 2 system - arbetsyta
Andra versionen var färdig januari 1997, se figur 28, och bestod till stora delar av en omarbetning av gränssnittet. För att öka kommunikationen och användningen av demonstratorn skapades olika diskussionsgrupper. En avdelning för färdiga rapporter skapades.
6.3SERFIN v3
 
Figur 29 SERFIN v3 system - arbetsyta
April 1998 färdigställdes version 3 av SERFIN, se figur 29. Frågefunktionen implementeras med en diskussionsgrupp för att öka kommunikationen och förenkla administrationen av meddelande. Även en funktion för prenumeration tillkom. Den grafiska sökningen är nu även ihopkopplad med fritextsökningen. Hjälptexter utarbetades och kopplades till alla funktioner till stöd för användaren. För att förbättra funktonaliteten i användargränssnittet infördes även JavaScript i HTML dokumenten. (JavaScript Reference - Netscape)
6.4Vidareutveckling sedan första SERFIN-rapporten
Sedan den första rapporten har vi arbetat vidare på flera områden. Dels de områden som specificerades i den första rapporten, men även andra som vi ansett vara viktiga. Områdena beskrivs närmare längre fram i rapporten.
Gränssnitt Vi har skapat ett nytt gränssnitt för både användarna och administratörerna. Gränssnittet har utarbetats i samråd med användarna med både med tanke på de standards som finns för webben och användarnas specifika krav.
Databastester Vi har skapat en enkel databas som skall passa SERFIN:s krav för att man skall kunna se och pröva fördelarna med en databastillämpning. Detta test ligger till grund för hur man kan lägga in, administrera, söka och prenumerera på tipsen.
Prenumerationsfunktion För att hålla användarna uppdaterade finns även en prenumerationsfunktion, där användaren kan anmäla sitt intresse för olika områden. Användaren meddelas sedan när nya tips, som berör hennes intresseområden, skapas.
Debattforum Debattforum gör det möjligt för användare att diskutera ämnesområden och tips oberoende av tid och plats. SERFIN innehåller flera debattfora för olika ändamål.
Frågelista SERFIN innehåller nu även en frågelista som användarna kan skicka in frågor till. Dessa besvaras av administratörerna. Användarna kan även läsa tidigare ställda frågor och listan kan utvecklas till ett uppslagsverk över vanliga och aktuella frågor. Denna frågelista kan även ge grundmaterial för nya tips.
Utveckling av tipshantering Nya metoder och verktyg som förenklar infångande, granskning och publicering av tips.
Länklista uppdaterad Fler länkar till intressanta informationstjänster och företag har valts ut.
Fler tips inlagda Tipsbanken byggs vidare.
Beskrivningsnytt Ny form för beskrivningsnytt
Grafisk sökning Den grafiska sökningen har byggts ihop med sökmotorn så att användaren, genom en knapptryckning direkt kan komma åt relevanta tips.
6.5Systemet
Systemets gränssnitt har omarbetats fullständigt.
6.5.1Tipssökning
Gränssnittet för tipssökning har förändrats så att det är möjligt att se alla termlistor samtidigt, vilket hjälper användaren att överblicka SERFIN:s innehåll och ger stöd åt sökningen.
6.5.2Diskussionsforum
Vi har skapat diskussionsfora där användarna och administratörerna kan debattera frågor och problem. Detta ökar kommunikationen och kan ge uppslag till nya tips. Användarna har nu en möjlighet att upptäcka varandra och skapa kontakter.
6.6Arbetsytan
Arbetsytans gränssnitt har omarbetats fullständigt.
6.6.1Tipshantering och granskningsprocessen
Under den andra halvan av projektet användes Adobe Acrobat för att bearbeta och distribuera tips i granskningsprocessen.
7Hårdvara och Mjukvara 7.1Server
SERFIN befinner sig för närvarande på en Sun Sparc station med Solaris som plattform och med webbservern Netscape Enterprise Server 3.0. Vi har även prövat SERFIN på Windows NT, med Internet Information Server 4.0, IIS. Det är en fördel att inte binda sig till en plattform så att man hela tiden är öppen att pröva nya tekniker.
För tillfället föredrar vi Solaris från SUN Microsystems Inc., vilket ger stor flexibilitet men arbeta parallellt på Windows NT från Microsoft Corportion för att pröva möjligheterna med Active Server Pages (ASP), se kapitel '10.4.1 ASP'.
7.1.1Operativsystem
Operativsystemet är en av de viktigaste komponenterna för såväl drift som datasäkerhet. Det bör ge möjlighet att ge olika användare olika behörigheter för att se existensen av, läsa, skriva och exekvera filer. Systemet bör dessutom vara väl inarbetat så att det går att hitta kompetenta systemutvecklare och personer som står för drift och översyn samt säkerhetsövervakning. De flesta system är idag så komplexa att man bör ha sysslat med systemet ett antal år innan man hartillräcklig erfarenhet för att kunna veta hur säkerhetsläckor uppstår på det aktuella systemet. Tänkbara System är idag olika varianter av Unix, Open vms, Windows NT och MacOS.
UNIX
Unix är ett fleranvändarsystem, med fleruppdragskörning. Unix finns i ett flertal dialekter (de har dock inga svårigheter att förstå varandra), dels gratisvarianter som Linux och FreeBSD, samt kommersiella t.ex. Solaris från Sun Microsystems Inc. Det som skiljer mellan gratisvarianterna och de kommersiella är att källkoden till systemen är fritt tillgänglig vilket kan vara bra om man vill göra någon ändring eller om man behöver göra egna anpassningar t.ex. ett krypterande filsystem. Nackdelen är att det är svårt att ställa någon till ansvar om systemet inte fungerar enligt manualen. Såväl Linux som FreeBSD håller idag mycket hög klass och kan ur kvalitetssynpunkt mycket väl användas i kommersiella system åtminstone så länge man håller sig på Intel baserade datorer. Linux finns även till andra arkitekturer men är där betydligt mindre utprovat. Beträffande support finns det idag flera företag som ger support för Linux system.
Fördelen med kommersiella system är att man kan fråga tillverkaren om vilken hårdvara som fungerar. Ofta är även de grafiska användargränssnitten bättre t.ex. med stöd för Display PostScript och åtminstone runtime stöd för OSF-motif program. Ofta finns det grafiska användargränssnitt för administration av allt ifrån användare till konfiguration av RAID system (Redundant Array of Inexpensive Disks, eller Redundant Array of Independent Disks. System av med många hårddiskar monterade i ett skåp) och skrivare. Dessutom finns det åtminstone om man väljer något av de mera kända systemen mer färdigskriven och installationsklar kommersiell programvara att tillgå än för de fria systemen.
Det i särklass vanligaste kommersiella Unix systemet är Solaris från SunSoft (det tredje vanligaste operativsystemet efter Microsoft och MacOS). Solaris finns för SPARC, Intel och PowerPC datorchipsarkitekturerna. De olika versionerna är helt källkodskompatibla med varandra varför det bara fordras en enkel omkompilering för att skapa kod för en viss plattform. Systemet har mycket god driftsäkerhet och har används i en publik informationskiosk i ett museum (Kulturen Lund, Bokkulturen) utan sedan maj 1995 (ett KBS-Media Lab projekt).
Windows NT
Fördelen med Microsofts Windows NT är att det har samma användargränssnitt som Windows 95 och att den som har en Windows 95 utrustad PC på sitt skrivbord snabbt kommer igång med att köra en NT server. Ibland kanske lite väl snabbt eftersom administration och planering av fleranvändarsystem med avseende på t ex säkerhet fordrar en hel del kunnande om säkerhet och nätverk. Mer än vad som är vanligt bland persondatoranvändare i allmänhet. Detta gör det faktum att man måste lära sig ett annat användargränssnitt om man byter operativsystem försumbart i jämförelse med de övriga kunskaper man måste skaffa sig.
Leverantören Microsoft, har kanske till följd att de nyligen slagit sig in på marknaden för nätbaserade fleranvändarsystem, inte riktigt insett de nya krav på säkerhet ett globalt nätverk ställer. Vid flera tillfällen har allvarliga säkerhetsproblem i Microsoft produkter förringats av leverantören och buggfixar har låtit vänta på sig.
7.1.2Framtidssäkerhet
För att hålla systemet levande krävs en fortgående systemutveckling och systemkorrigering för att möta användarkrav på förändringar och förbättringar. Dessa korrigeringar måste kunna göras på ett så enkelt och tidsbesparande sätt som möjligt. Systemet skall även vara så portabelt som möjligt. Man skall kunna byta plattform utan alltför mycket arbete. Förslagsvis kan stora delar av utvecklingsarbetet göras i Java-språket med hjälp av grafiska utvecklingsverktyg, (Java™ Technology homepage).
7.1.3HTTP Server
Val av http (hypertext transport protocol) server kan innebära val av mjukvara, men det kan också om man förväntar sig stor last på det färdiga systemet, eller extremt hög drifts- och datasäkerhet innebära att man låter webbserver valet påverka hela systemarkitekturen. För att öka driftsäkerheten kan man införa aktiv redundans i systemet. Detta kan ske genom att man kör flera servermaskiner som via NFS (Network File System) delar en serverarea.
|
