• 3.1.1Demonstratorutveckling i fyra faser
  • 3.1.2Skalningsproblemet
  • 3.2Webben som arbetsrum
  • 3.3Erfarenhetsinsamling
  • Metod 3.1Demonstratormetoden




    Download 466.21 Kb.
    bet7/16
    Sana25.03.2017
    Hajmi466.21 Kb.
    1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   ...   16

    3Metod

    3.1Demonstratormetoden


    Demonstratormetoden har designats och utvecklas vid KBS-Media Lab. Metodens huvudegenskaper är att;


    • ge en plattform för systemutveckling där praktik och forskning båda finns representerade

    • tillsammans med slutanvändare generera, fånga, utvärdera, kommunicera och implementera idéer i en iterativ process. Demonstratorn byggs dynamiskt och liknar efterhand mer och mer den slutliga prototypen, (incremental prototyping)

    De som är involverade i framtagningen av demonstratorn har olika kompetenser. Deltagarna skall ha ett stort intresse av projektet och gärna även vara öppna för nya idéer, associativt tänkande och se både helheter och detaljer. Exempel på bred kompetenssammansättning i demonstratorprojekt:




    • användare som känner tillämpningsområdena väl

    • användare som skall vidareutveckla och vidmakthålla systemet

    • systemvetare

    • gränssnittsdesigners

    • kunskapsstrukturerare

    • organisationsvetare

    • kommunikationsvetare på tillämpningsnivå

    • kommunikationsvetare på systemnivåer

    3.1.1Demonstratorutveckling i fyra faser



    Figur 8 Demonstratorutvecklingens fyra huvudfaser.


    Under faserna genomföres huvudsakligen följande moment, se figur 8:
    Fas 1:

    • initial konceptuell modellering av användargränssnitt och kunskapsstrukturer,

    • modellering av arbetsyta att användas under utvecklingsskedet (denna övergår senare i fas 4 till en skötsel, underhåll- och vidareutvecklingsyta).

    • implementering av ett par typiska kunskapsområden med redovisning av kunskapsstrukturer och gränssnittsfunktioner,

    • öppna kanaler för ständig feedback och förändring i dialog inom gruppen.

    • utbildning av deltagare för att kunna arbeta med IT-verktyg under projektet


    Fas 2:

    • demonstratorn skall nu kunna användas i sina huvudfunktioner av tilltänkta slutanvändare. Dessa skall kunna fylla på med ny kunskap,

    • åtkomsts- och presentationsgränssnitt förfinas i dialog och feedback inom gruppen

    • förslag till övergripande strukturer för och representationer av kunskap redovisas. Generella 'klassifikationsdomän strukturer' redovisas för sig i systemet.

    • utvärdering av fas 1 och fas 2


    Fas 3:

    Figur 9 The relation between Requirements and Model Performance. From (Christiansson, 1995)


    • Systemets funktioner, egenskaper, strukturer (form) fastlägges

    • Kunskapsrepresentationer och strukturer fastlägges

    • Mjukvaror för gränssnitt och kunskapsbaser fastlägges

    • Systemet bygges ut (system och arbetsyta) för att kunna möta fas 4 som innehåller uppskalningsprocessen av systemet till ett produktionssystem. Fas 4 är i detta fall ett eget projekt.

    • fortsatt erfarenhetsinsamling från användning

    • Designcykeln visas funktionellt i figur 9.


    Fas 4:

    • I detta projekt ingår ej fas 4 där demonstratorn transformeras till ett fullfjädrat produktionssystem.



    3.1.2Skalningsproblemet


    Figur 10 Konceptuell modell av skalningsprocess


    Ett antal specifika funktioner hos det system som skall implementeras i stor skala blir avgörande för hur väl detta kommer att fungera och användas, se figur 10.
    Flera av dessa funktioner hanteras enklare under de tidigare faserna under arbetet med demonstratorn. Dock skall alla funktionerna beaktas från början. Exempelvis,


    • uppdateringshjälpmedel (förändra/skapa nya gränssnitt, databasstrukturer, systemkonfiguration)

    • åtkomstbegränsningar i tid och rum (åtkomst till nät, nätkapacitet, självklara användargränssnitt

    • säkerhet mot otillåten åtkomst

    • systemstillestånd


    3.2Webben som arbetsrum


    Genom hela SERFIN-projektet arbetar vi över Internet. Vi använder oss av existerande tekniker, som stödjer distansarbete och samarbete och skräddarsyr dem för att passa projektets behov och innehåll. Detta arbetssätt är i praktiken nödvändigt för ett effektivt projektarbete skall vara möjligt. Detta ger fler möjligheter än begränsningar.
    Fördelarna med detta digitala arbetssätt är att arbetsmaterialet blir:

    • lätt att redigera,

    • tillgängliga oberoende av tid och rum,

    • lätt att söka i,

    • kostnadseffektivt,

    • lätt att lagra, vilket innebär att man alltid kan ha äldre versioner tillgängliga,

    • kan spridas snabbt,

    • lätt att strukturera och omstrukturera,

    • kan överblickas trots stort material

    Projektgruppen har kompetens i olika arbetsmiljöer Macintosh, PC och UNIX som används av både skåningar, norrlänningar och alla där emellan. Under projektarbetet kommunicerar vi och sprider information via e-post, WWW och FTP (filöverföring) kompletterat med klassisk telefoni.


    3.3Erfarenhetsinsamling


    Uppslag till tips m.m. har kommit ifrån den insamling som skedde i den tidigare förstudien av projektet förtecknade i bilaga A. Uppdatering har skett och nya erfarenheter har noterats. En del av dessa erfarenheter har varit av sådan betydelse att det gjorts tips om till tips så snabbt som möjligt, eftersom SERFIN är ett medel att snabbt vidareförmedla erfarenheter och nyheter inom förvaltningsområdet även inom projektgruppen.
    Erfarenheterna har samlats upp framförallt genom arbetsgruppen, där de penetrerats och sedan blivit tips. Exempel på sådana tips är:

    • Märkning av lågemissionsglas

    • Rensning av ledningar för takavvattning

    • Rivning av fogmassor

    • Spjälkning hos tätskiktsmaterial av asfalt

    • Utmattning hos oarmerade takdukar

    • Kvalitetskrav på skiljeskikt/migreringsspärrar för PVÅ-dukar

    • etc.


    Download 466.21 Kb.
    1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   ...   16




    Download 466.21 Kb.

    Bosh sahifa
    Aloqalar

        Bosh sahifa



    Metod 3.1Demonstratormetoden

    Download 466.21 Kb.