Klister, Karlsons klister
Klister i olika varianter har funnits i eviga tider och den variant som var vanligast i början av 1920-talet var en gjord på fiskrens och benmjöl. Skomakaren Axel Karlson var vid den tiden sysselsatt med att laga film som var gjord av celluloid och hade då använt ett lösningsmedel bestående av metanol, ättiksyra och svavelsyra. Genom att blanda dessa komponenter i rätt proportioner hade han skapat Karlsons klister. Det var troligen det första fungerande syntetiska klistret. Det är något oklart om det var detta klister som kom att säljas eller om det vidareutvecklades av den person som blev generalagent för limmet, Olow Klärre.
Karlsons klister hade säkert blivit en framgång så småningom, men tack vare Olow Klärre blev det omgående en framgång. Han lät nämligen en åsna bära reklamskyltar med texten ”Alla använder Karlsons klister, utom jag för jag är en åsna”. Troligen visste han att vaktparaden skulle filmas av SF just den dagen och han lyckades få med åsnan på deras journalfilm och på så sätt tillkom Sveriges första reklamfilm, visserligen oavsiktligt från SF:s sida, men ändå. Resultatet blev en av de mest seglivade reklamslogans som har funnits i Sverige och försäljningen därefter.
Klärre lyckades så småningom köpa patentet på Karlsons klister och blev mycket rik på kuppen. I det sammanhanget lär Karlson själv ha yttrat att det nog var han som var den största åsnan i sammanhanget.
Publicerat med tillåtelse av Anders Angervall, http://andersangervall.se
Genom att Sollentuna gett ut en bok som handlar om kommunen från 1863, när kommunerna skapades, och 150 år framåt kan vi få en bild av hur nya tekniska lösningar infördes i kommunen, se lista nedan.
1925 kom en så kallad adderingsmaskin, alltså en räknare som drevs med handkraft. Noterbart är att Original Odhner redan 1874 hade färdig en första maskin av den här typen.
1947 radio till personalrummet
1949 bokföringsmaskin
1953 polisbilar fick radio
1954 elskrivmaskiner
1954 kopieringsmaskiner som då kallades snabbkopieframkallare
1974 parkeringsautomater och trafikvakter
1976 kaffemaskiner i Sollentuna kommunhus
1982 köpte Sollentuna sin första dator, en minidator från Datapoint med 256 KB primärminne och 2x10 MB skivminne
1983 installerades fyra stycken ord- och textbehandlingsmaskiner
1989 IBM 3270 PC till de flesta i personalen
Publicerat med tillåtelse av Anders Angervall, http://andersangervall.se
Kullager
Det är nog tveksamt om dagens ungdomar vet vad ett kullager är trots att det faktiskt är en mycket viktig komponent för att till exempel en skateboard ska fungera bra. Ett lager är enkelt uttryckt ett rör eller en stång, till exempel en axel på ett cykelhjul. Hjulet snurrar alltså runt axeln och ger upphov till friktion. När man så uppfann kullagret som har en yttre och en inre ring med kulor emellan reducerades friktionen och funktionen blev bättre. Sålunda var det faktiskt en cykelmekaniker, Jules Suriray, som anses vara den första som tillämpade den principen vid ett cykellopp i Paris 1869. Loppet var dessutom den första cykeltävlingen på vägar någonsin.
Det skulle dock dröja många år innan det moderna kullagret uppfanns. Upprinnelsen till det var att en ung mekaniker, Sven Wingquist, fick ansvar för maskinerna på Gamlestadens textilfabriker i Göteborg. Han insåg snart att det var ett stort problem med den tidens kullager eftersom de var fasta och när dessutom fabriken var byggd på blålera och därmed rörde sig blev det ofta produktionsstopp på grund av trasiga lager. Efter en del arbete och ett första patent 1906 kom lösningen i februari 1907 då han visade upp det sfäriska kullagret som kunde fortsätta att rotera även när axeln blev sned. I stort sett omgående bildades ett dotterbolag som kom att kallas Svenska Kullagerfabriken, SKF. I maj sökte SKF patent i Sverige och redan efter en månad var den godkänd. SKF sökte då genast patent i tio större länder, USA, England, Frankrike, Tyskland med flera och fick även där nästan genast godkända patent. Detta var mycket ovanligt. Patentgodkännande brukade ta lång tid och oftast uppstod patentstrider, men inte i detta fall och det visar tydligt hur eftertraktad lösningen var.
Snart fanns det en komplett fabrik i Sverige och den första utländska öppnades 1911 i England. Försäljningen blev minst sagt succéartad. 1913 hade SKF verksamhet i ett 30-tal länder och en tillverkning av 1,3 miljoner kullager och 2 300 anställda och så har det fortsatt.
Idag är SKF ett av världens största företag för tillverkning av kullager och finns representerad i 32 länder med cirka 50 000 anställda.
Publicerad med medgivande av Anders Angervall, http://andersangervall.se/nostalgi
Kylmaskiner, kylskåp, frysar
Det enda sättet att kyla ner mat under långa tider var att använda is, men 1755 började man experimentera med att få kyla genom att skapade vakuum med en pump i en behållare med eter. När trycket blev tillräckligt lågt började etern att koka och när den gör det åtgår det värme vilket alltså innebär att det blir kallare i den plats varifrån värmen hämtas (insidan av ett kylskåp till exempel). Metoden fick dock inte spridning beroende på svårigheter att driva maskinen rationellt. Det skulle faktiskt dröja till 1836 innan bättre kylmaskiner uppfanns i USA, men det var först på 1870-talet när tysken Carl von Linde konstruerade en kylmaskin som drevs av ammoniak som det började öppna sig en marknad. Han använde sig av den så kallade Joule-Thomson-effekten som handlar om att få gaser att uppta värme vid tryckminskning, så kallad gasabsorption.
Kylskåp
I ett kylskåp komprimerar man en gas under högt tryck, sedan låter man den övergå till vätska genom att sänka trycket och därmed hämtas värmen från omgivningen, alltså insidan av kylskåpet. Därefter ökar man trycket igen för att vätskan ska övergå till gasform som avger sin värme på utsidan av kylskåpet. För att åstadkomma denna process används en luftkompressor och det är ljudet från den vi hör från våra kylskåp och frysar. Användningsområdet blev i första hand att skapa is, men så småningom kom även de första kylskåpen.
I Sverige blev Ludwigsbergs Verkstad på Södermalm 1892 det första företaget som tillverkade en kylmaskin med kompressor. Köparen av den var deras närmsta granne, Münchenbryggeriet.
Kylskåp var alltså ingen ny uppfinning i början av 1920-talet, men det var först när svenskarna Baltzar von Platen och Carl Munters gjorde sitt examensarbete på KTH 1922 och kunde visa att det gick att tillverka kylskåp utan rörliga delar och som kunde drivas av el, gas eller fotogen som intresset ökade från allmänheten.
Baltzar von Platen och Munters sålde licensrätten för att tillverka kylskåpen till företaget AB Arctic 1923 och när Arctic presenterade en förbättrad variant blev de uppköpta av Elektrolux AB 1925.
Kylskåpet blev en stor framgång fast det tog väldigt lång tid innan de flesta hushåll hade tillgång till kylskåp. Det betydde att naturisen skulle fortsätta att spela en betydande roll även om den fick konkurrens av fabriksframställd is. 30 år senare fanns det kylskåp enbart i 50 % av de svenska hushållen, 1960 var det 60 %. Det skulle dröja ända till 1980 innan det fanns kylskåp i de flesta hushåll.
Nedan finns statistik över försäljningen (siffrorna i 1000-tal):
Statistiken börjar 1961 och inledningsvis såldes enbart kylskåp, 195 000 till antalet. Detta ökade ganska långsamt för att först 1968 vara uppe i 275 000. Därefter låg det runt 300 000 per år till 1979 då varianterna med kyl och sval samt med kyl och frys introducerades. Så under ett år försvann 70 % av försäljningen av separata kylskåp till fördel för de nya kombinationerna. Volymen runt 300 000 låg kvar till 2006 då den för första gången gick över 400 000. Toppåret blev 2007 med 457 000 sålda enheter. Resterande år låg den på runt 400 000 stycken kylskåpsvarianter. Denna ökning under 2000-talet är direkt kopplad till svenskarnas intresse för matlagning och flotta kök. 2013 blev det för första gången lite mer populärt att köpa vinkylare även om volymen var liten som kan ses ovan. Dock är det ett tydligt tecken på att standarden har höjts i hushållen. Nedan ses andelen hushåll som hade kylskåp vid olika år.
Funktion
|
Andel procent 1945
|
1960
|
1970
|
Kylskåp
|
11 %
|
63 %
|
93 %
|
Ett skäl till att införandet av kylskåp gick så långsamt kan ha varit att de var ganska dyra, men även att det fanns många bostäder som inte hade el eller plats för ett kylskåp. Den underliggande orsaken var dock troligen att man under långa tider lärt sig att leva utan kylmöjlighet. Det vanliga sättet att lagra mat var att torka, salta eller röka den och så hade det varit i långa tider. Det hände förstås att man åt färskt kött, men det var vid slakten som det förekom och den hade hitintills i stort enbart skett på landet.
Eftersom det var de rikaste som i första hand hade råd att köpa färsk fisk eller färskt kött och de också var de som hade råd att köpa kylskåp, blev inte efterfrågan så stark. De hade ju redan anställda pigor och husor som tog hand om alla inköp och kunde gå till marknaden och köpa färsk mat, så i valet mellan att köpa en dyr apparat eller att behålla en billig husa blev nog svaret att behålla husan.
Frysboxar eller frysar
Frysboxar blev först populära på landsbygden under 1950-talets senare hälft. Skälet var förstås att man ofta hade slaktade djur att förvara och en frys underlättade det väsentligt. I städerna fanns det frysfack att hyra i särskilda frysaffärer, men det blev ingen större omfattning av det. Den första frysen för hemmabruk kom 1956 och då hade redan KF introducerat djupfryst torsk 1949. Fiskpinnar kom också 1956. Under 1930–40-talet var det i princip ingen efterfrågan på frysar i affärerna med undantag av dem som sålde färskt kött. De hade dock enbart ett kylskåp bakom disken, ingen frysdisk. På 1950-talet kom självbetjäning i några enstaka butiker och då behövdes det frysdiskar, men det var först under 1960-talet som de började bli vanliga i affärerna. I hemmen fanns inte frysar, men det hade blivit allt vanligare att kylskåpen hade ett litet frysfack som man i alla fall kunde lägga mindre skrymmande varor i.
1961 såldes det 85 000 frysboxar som var fristående och totalt fram till och med 1969 såldes 960 000. Därefter låg försäljningen stilla på runt 180 000 per år till 1979 då kombinationerna med kylskåp dök upp. Se statistiken ovan. Under 1970-talet såldes det totalt 1,5 miljoner och därmed kan man nog säga att frysen precis som kylskåpet var allmän i Sverige 1980.
Publicerad med medgivande av Anders Angervall, http://andersangervall.se/nostalgi
| 